Gå till huvudinnehållet

Karlstads universitetsbibliotek - ämnesguider

Vancouver - en referensguide från Karlstads universitetsbibliotek

Att citera i den löpande texten

Referenserna anges med siffror i texten. Referenserna numreras löpande. Referenslistan numreras och ställs upp i den ordning som referenserna förekommer i texten. Siffrorna placeras inom hakparentes. Endast en författare skrivs ut i texten, följt av et al.

Varje källa förekommer i referenslistan endast en gång, och när man refererar till en källa flera gånger används samma siffra som första gången man refererade till källan.

Referenserna placeras i anslutning till det påstående den gäller, och före punkten när de kommer sist i meningen.

Sidhänvisning och citat

Sidor vid texthänvisning
Det finns varierande praxis inom olika ämnesområden när det gäller att ange sida/sidor vid texthänvisning eller inte.
Inom vissa ämnen anger man alltid sida när man refererar, medan andra enbart vill ha med sidangivelser vid citat. Idenna manual anges sidor enbart vid citat.
Följ den praxis som är vanlig inom ditt ämnesområde eller din institution. Hör med din handledare/lärareom du ärosäker vad som gäller inom ditt ämne.

Citat
Sidhänvisning i texten anges alltid vid direkt citat, tabeller, diagram och figurer. Kortare citat skall skrivas direkt i texten och inom citattecken (" ").

Handboken slår fast att man ”utesluter den punkt som avslutar den citerade texten i original” [13, s.138].

Om man utelämnar ett avsnitt i ett citat för att korta ner det, markeras det med tre punkter omgivna av hakparentes: [...].

”Begrepp [...] hjälper oss att se likheter och skillnader mellan objekt och vi kan lära oss något om hur vi skall förhålla oss till dem i olika sammanhang” [19, s.34].


Blockcitat
Om man vill citera ett längre stycke (mer än två eller tre rader) används istället blockcitat. Citatet markeras då genom indrag från båda sidor och med en mindre teckenstorlek. Inga citattecken ska anges! Endast vid blockcitat ska källparentesen (om den inte föregår citatet) placeras efter sista meningens punkt.          

Författare och annan upphovsman

För att bestämma vem du ska ange som författare, så kan du ställa dig frågan : vem är ansvarig för innehållet? Oftast är vem en person eller flera personer, som kan vara författare eller redaktörer, men det kan också vara företag, myndigheter eller organisationer. Är du osäker på vem som är författare så kan du slå upp titeln i den nationella katalogen Libris

Normalt består texthänvisningen av en siffra i hakparentes:

 [14]

Om man vill hänvisa till flera publikationerav anger man siffror i hakparentesen med ett komma emellan. Om man refererar till fler än två källor som kommer i följd skriver man dem med bindestreck mellan.

[4, 7-9]

Andrahandscitering

Undvik så långt som möjligt att referera i andra hand men om du måste referera till en annan bok än den du läst och inte kommer åt grundkällan, skriv då  hänvisningen i texten enligt följande:

Ledare behöver flera typer av information för att kunna leda en verksamhet ([19] refererad i [23]).

I referenslistan anger du referensen till den bok som du faktiskt läst:

[23] Bjurklo M, Kardemark G. Händelseredovisning: en bok om redovisning av kompetens. Lund: Studentlitteratur; 2000.

Muntliga källor

Hit räknas intervjuer, telefonsamtal, föreläsningar mm. Enligt Vancouversystemet ska de muntliga källorna inte finnas med i referenslistan utan enbart i den löpande texten där de omnämns. Man ska då tydligt ange källans art, författare och datum inom parentes. När du refererar till muntliga källor bör du ha berörda personers tillstånd. Detta gäller inte föreläsningar inom utbildningen.

Observera att intervjuer och enkäter som ingår i empiriskt material inte räknas som muntliga källor. Du ska alltså inte referera på detta sätt när intervjuerna ingår som data i en undersökning.  Hur de ska redovisas kan variera, de kan presenteras i texten eller listas i en bilaga till uppsatsen. Hör med din handledare!