Referenser enligt Oxford

Var sätts fotnoterna?

När du avser att ange en källa för ett helt stycke sätter du fotnoten direkt efter det stycket:

När du avser att ange källa för en mening sätts fotnoten omedelbart efter meningen, utan mellanslag mellan punkt och not:

Syftar fotnoten på ett enskilt ord, t.ex. ett begrepp, sätts noten direkt efter ordet:

Hänvisning till författning eller fördrag görs normalt i löpande text och inte i fotnoter.

Första gången en författning omnämns bör hela beteckningen och det ursprungliga SFS-numret anges.

Vid senare hänvisningar till samma lagtext behövs inte SFS-nummer anges. Man kan istället använda förkortningar eller en kortare variant av namnet.

Vid hänvisningar till balkar och grundlagar kan man använda förkortningen utan SFS-nummer redan första gången, t.ex. RF, RB osv.

Vid första omnämnandet av EU-fördrag skrivs fördragens hela titlar ut. Vid omnämnande därefter skrivs endast förkortningen ut, t.ex. FEU.

Namn på lagar och andra författningar skrivs med liten begynnelsebokstav:

Även namn eller beteckningar på EU:s grundfördrag, förordningar, direktiv, beslut inleds med liten bokstav:

Däremot, om titeln inleds med ett egennamn får den stor begynnelsebokstav:

Sidhänvisningar anges normalt när vi refererar och alltid när vi citerar. Det förekommer även hänvisningar utan sidangivelse. I det senare fallet betyder det alltid att man hänvisar till hela verket.

Om hänvisningen avser fler än en sida i texten, kan förkortningarna ”f.” användas, vilket betyder två efter varandra följande sidor. Alternativt skriver du ut sidorna:

Om hänvisningen gäller flera efter varandra följande sidor används förkortningen ”ff.” (flera följande sidor).

Några förkortningar som är vanliga i källhänvisningar:

• a.a. – anfört arbete. Det används när samma källa (bok eller artikel) åberopats i föregående källhänvisning.
• a.a. s. – är en förkortning för “Anfört arbete sidan”.
• ed. – editor, redaktör på svenska förkortas red.
• et al. – med flera, förkortas även m.fl.
• f. – fortsättning nästa sida (avser att även efterföljande sida är aktuell)
• ff. – fortsättning på efterföljande sidor (max fem)
• fig. – figur.
• rev. – reviderad, ändrad.
• s. – sida, sidor.
• u.å. – utan år (används om årtal på utgåvan saknas).

I källhänvisningen till offentligt tryck skriver du vad det är för material (Prop. = proposition, SOU = Statens offentliga utredningar, Ds = Departementsserien, Dir. = Kommittédirektiv, Skr. = Skrivelser, Bet. = Betänkanden etc.) och nummer samt eventuell sidhänvisning

När du vill hänvisa till en specifik sida i ett rättsfall, skriv då i fotnoten t.ex.:

Kategorin litteratur omfattar publikationer i form av böcker, tidskriftsartiklar och antologier (festskrifter), m.m. helst med juridisk inriktning. Hänvisningar till litteratur i en fotnot kan anges som fullständig eller förkortad referens.

För att undvika sammanblandningar bör man hänvisa till artiklar och böcker i en fotnot genom att ange författarens efternamn, förnamn, titel, tidskrift och sida.

När man hänvisar till en artikel första gången i en fotnot:

I följande hänvisningar i fotnoter: 

När man hänvisar till en bok första gången i en fotnot: 

I följande hänvisningar i fotnoter:

Första gången du hänvisar till en lagkommentar:

Följande hänvisningar:

Förordning

Vid första hänvisningen anges fullständig titel och sidhänvisning:

Vid följande hänvisning till samma källa anger du en förkortad variant samt sidhänvisning:

EU-domstolen
Vid första hänvisningen anges fullständig titel och sidhänvisning:

Vid senare hänvisning till samma dokument kan du ange en förkortad variant av titeln samt sidhänvisning:

Europadomstolen