Gå till huvudinnehållet

Karlstads universitetsbibliotek - ämnesguider

Referenser enligt Harvard KAU

OBS! UPPDATERAS EJ! Manualen bygger på Pears, R. & Shields, G.J. (2016). Cite them right: the essential referencing guide. 10. uppl. Basingstoke: Palgrave Macmillan samt Högskolan i Borås. (2017). Guide till Harvardsystemet

Att referera i den löpande texten

Texthänvisningen i Harvardsystemet består  av författarens efternamn följt av publiceringsår och placeras i den löpande texten. Varje gång du använder information eller uppgifter från en annan källa skall du skriva en texthänvisning. Det viktiga är att det som står i din texthänvisning tydligt pekar på den aktuella referensen i din källförteckning. Det får inte finnas minsta tvivel om vilken referens du hänvisar till.
Hur texthänvisningen placeras i texten varierar. Vanligt är att den placeras efter det stycke i vilket man refererar till källan i fråga men följ praxis inom ditt ämnesområde.

I löpande text:

 (Broms 2017)  eller  Broms (2017) menar att ...

I referenslistan:

 Broms, S. (2017). Biblioteken och juridiken. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Läs mer om detta under övriga rubriker under fliken Texthänvisningar.

Utgivningsår

Är du osäker när boken är utgiven kan du slå upp titeln i den nationella katalogen Libris.

Utgivningsår saknas
Ibland saknas årtal, skriv då (u.å.) som betyder utan år. Om du skriver på engelska skriver du (n.d.) som betyder no date.

Författare med flera publikationer samma år
En och samma författare kan ha två eller flera publikationer utgivna samma år. Då lägger du till a, b, c etc. omedelbart efter årtalet för att skilja de olika referenserna från varandra. I referenslistan sorterar du dem utifrån  titlarnas inbördes alfabetiska ordning.

I löpande text:

 Falkman (2001a) och Falkman (2001b)

 

I referenslistan:

Falkman, P. (2001a). Externredovisningens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Falkman, P. (2001b). Redovisningens reglering. Lund: Studentlitteratur.


Bok i ny tryckning

Om du vill referera til ett nytryck av en bok (ofta klassiska verk) och vill visa när originalet skrevs, kan du ta med båda årtalen i parentesen i texten. Referensen bör innehålla information om när originalet publicerades.

I löpande text:

(Popper 1960/2002)

 

I referenslistan:

Popper, K. (2002). Historicismens elände. Göteborg: Daidalos. (Originalet publicerat 1960).

Författare och annan upphovsman

För att bestämma vem du ska ange som författare, så kan du ställa dig frågan : vem är ansvarig för innehållet? Oftast är det en person eller flera personer, som kan vara författare eller redaktörer, men det kan också vara företag, myndigheter eller organisationer. Är du osäker på vem som är författare så kan du slå upp titeln i den nationella katalogen  Libris

  • Skriver du ut författarens efternamn i texten räcker det med endast årtal i parentesen, t.ex. ...enligt Eriksson (1993)

  • Hänvisar du till flera publikationer av samma författare anger man författarnamnet i parentesen och därefter årtalen med ett komma emellan, (Grönroos 2001, 2005)
  • Vill man referera till flera olika författare i samma parentes skiljer man dem åt  genom semikolon,  (Grönroos 2005; Jonsson 2001)
  • Om det finns två författare till en publikation så kan du skriva texthänvisningen, på två olika sätt. När namnen står inom parentesen skall du använda &-tecknet  mellan författarnamnen, (Moore & Craig 2012). Står däremot namnen i den löpande texten (alltså inte i parentesen) skriver du Moore och Craig (2012).
  • När författare med samma efternamn har skrivit var sin publikation som är utgiven samma år, är det viktigt att ta med författarnas initialer. Placeringen av initialer beror på om du skriver författarens efternamn inom parentesen, (Svensson, T. 2001; Svensson, K. 2001) eller utanför parentesen, T. Svensson (2001) och K. Svensson (2001) hävdar att ...  
  • Om det finns tre eller fler författare till samma publikation skriver du bara det första namnet och m.fl. eller et al. i texthänvisningen, (Eriksson m.fl. 2011), (Winch et al. 2011). M.fl.är en förkortning för med flera och et al. är en förkortning för et alii som betyder och andra.     

Författare med dubbelnamn och namn med prefix

I löpande text:

... enligt Wiweka Warnling Conradson (2014) ...
Detta bekräftas av tidigare forskning (de Waal 2004).
...enligt denna studie (Oliveira & von Hippel 2011).

I referenslistan:

de Waal, A. (2004). Business start-ups and early-stage entrepreneurship. International Journal of Entrepreneurship, 1(3-4), 223-229.

Oliveira, P., & von Hippel, E. (2011). Users as service innovators: The case of banking services. Research policy, 40(6), 806-818.

Warnling Conradson, W. (2014). En introduktion till förvaltningsrätten. 11. uppl. Stockholm: Norstedts Juridik.

 

Personlig författare saknas

Företag, myndigheter och organisationer ger också ut publikationer och anges som författare om publikationen inte har någon tydlig upphovsman. Namn på företag, myndigheter eller organisationer skrivs vanligen ut i sin helhet varje gång de citeras. Vissa grupper med välkända akronymer skrivs ut vid första tillfället med akronymen i hakparentes och sedan fortsättningsvis enbart med akronym.I referenslistan skriver du ut hela namnet.

Första texthänvisningen:

(Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institutet [SMHI] 2014).


Följande texthänvisningar:

 (SMHI 2014)

 

I referenslistan:

 Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (2014). Klimatförändring i Sverige och världen i ny svensk rapport. https://www.smhi.se/forskning/forskningsnyheter/klimatforandring-i-sverige-och-varlden-i-ny-svensk-rapport-1.81497 [2018-08-09]

 

Referera till flera författare i samma parentes

Om du i din text vill referera till flera källor i samma parentes använder du semikolon (;) mellan författarna och anger författarna i alfabetisk ordning.

I löpande text:

(Bauman et al.  2014; Heide et al.  2007; Rosenbaum  2013)

 

Referenserna i referenslistan:

 Bauman, Z., Bigo, D., Esteves, P., Guild, E., Jabri, V., Lyon, D. & Walker, R. B. J. (2014). After Snowden: rethinking the impact of surveillance. International Political Sociology, 8(2), 121-144. doi: 10.1111/ips.12048

 

Heide, J. B., Wathne, K. H. & Rokkan, A. I. (2007). Interfirm monitoring, social contracts, and relationship outcomes. Journal of marketing Research, 44(3), 425-433.

 

Rosenbaum, S. (2013). Design of contracts between knowledge-intensive service firms in comparative property right settings. Journal of Services Marketing, 27(5), 416-428.

Sidhänvisning och citat

Sidor vid texthänvisning
Det finns varierande praxis inom olika ämnesområden när det gäller att ange sida/sidor vid texthänvisning eller inte. Inom vissa ämnen anger man alltid sida när man refererar, medan andra enbart vill ha med sidangivelser vid citat. I denna manual anges sidor enbart vid citat. Följ den praxis som är vanlig inom ditt ämnesområde eller din institution. Hör med din handledare/lärareom du är osäker!

Citat
Sidhänvisning i texten anges alltid vid direkta citat, tabeller, diagram och figurer. Korta citat (färre än 30 ord) skall skrivas direkt i texten och inom citattecken (" ").

Handboken slår fast att man ”utesluter den punkt som avslutar den citerade texten i original” (Strömqvist 1998, s. 138).


Om man utelämnar ett avsnitt i ett citat för att korta ner det, markeras det med tre punkter:  ... 

”Begrepp  ... hjälper oss att se likheter och skillnader mellan objekt och vi kan lära oss något om hur vi skall förhålla oss till dem i olika sammanhang” (Säljö 2000, s. 34).


Blockcitat
Längre citat (fler än 30 ord) bryter du ut ur brödtexten och skriver som ett separat stycke med indrag i både höger och vänsterkant. Minska radavståndet och textstorleken och citattecken behöver inte användas.

 Observera att parentesen kommer efter punkten vid blockcitat.         

Andrahandscitering

Undvik så långt som möjligt att referera i andra hand men om du måste referera till en annan bok än den du läst och inte kommer åt grundkällan, skriv då  hänvisningen i texten enligt följande:

Ledare behöver flera typer av information för att kunna leda en verksamhet (Johansson 1995 refererad i Bjurklo & Kardemark 2003).


I referenslistan anger du referensen till den bok som du faktiskt läst:

Bjurklo, M. & Kardemark, G. (2003) Händelseredovisning: en bok om redovisning av kompetens. Lund: Studentlitteratur.

Personlig kommunikation

Hit räknas intervjuer, telefonsamtal, e-post, brev och föreläsningar. Enligt Harvardsystemet ska de muntliga källorna inte finnas med i referenslistan utan anges i en fotnot på de sidor i den löpande texten där de omnämns. När du refererar till muntliga källor bör du ha berörda personers tillstånd. Detta gäller inte föreläsningar inom utbildningen.

En fotnot till en intervju i löpande text:

Björk1 anser att…

I fotnoten nederst på sidan:

1Hans Björk VD KPMG, intervju den 14 juni 2006.


En fotnot till en föreläsning i löpande text:

Rundh1 beskriver i sin föreläsning…

I fotnoten nederst på sidan:

1Bo Rundh, professor vid institutionen för företagsekonomi, Karlstads universitet. Distributionens betydelse, föreläsning 30 november 2016

 

OBS! Observera att intervjuer och enkäter som ingår i empiriskt material inte räknas som muntliga källor. Du ska alltså inte referera på detta sätt när intervjuerna ingår som data i en undersökning.  Hur de ska redovisas kan variera, de kan presenteras i texten eller listas i en bilaga till uppsatsen. Hör med din handledare!